Jag kommer att färdigställa modellen trots att den riktiga farkosten nu snart är färdig. Anledningen är nu den att vi vill ha något att visa upp vid redovisningen för åk 2 (skulle bli svårt att få in kanoten på NOVA). Att modellen ännu inte är färdig beror på att den riktiga kanoten prioriterades då denna väl var på plats i Opphem.
//Johan
Nu är vi, efter att ha jobbat på intensivt med något av det sista, snart klara med kanoten. Det vi har kvar är att olja den samt att sätta fast handtag (för smidigare transport) i aktern samt ”krokanordning” i fören. Angående oljning har jag hört mig för med Staffan och Tommy; båda tyckte vi skulle höra oss för hos Hessels etc. Detta ska göras efter påskhelgen.
Ett stort antal bilder läggs snart upp.
//Johan
Vi har, genom att räkna årsringar, kommit fram till en ålder på stocken; 101 år. Det betyder att den stått någonstans i de småländska skogarna sedan 1911-1912 och genomlevt två världskrig (på håll). Marcus och jag tycker att det för gamlingen är ett värdigt slut att få bli en kanot istället för mainstream plankor.
//Johan
Nu under sportlovet har jag, (Marcus), kunnat arbeta lite med stocken. Jag har börjat med att skala av den. Jag har nu funnit den hittills bästa tekniken att skala med, nämligen en stickyxa tillsammans med en slägga på 2.5kg. Jag har använt mig av lite olika typer av redskap t.ex. stämjärn, bågsågar, yxor och diverse andra verktyg, men jag kom fram till att stickyxa och en slägga var bäst. //Marcus
Nu äntligen, efter många problem och motgångar, är stocken på plats i Marcus stall i Opphem (ca 1,5 mil utanför Eksjö). Tack till lärare och elever från Nifsarpsskolan som hjälpte oss att frakta stocken. Flyttningen utgjorde ett praktiskt moment i två elevers utbildning, det var alltså de som körde stocken under lärarens uppsikt. Läraren i fråga lyfte stocken med timberkran. Såhär i efterhand kan vi konstatera att det var bra att stocken inte lyckades transporteras med släpvagn. Hade vi gjort det hade vi aldrig fått in stocken i stallet. Nifsarpsfolket bokstavligt talat lyfte in den i stallet. Hur smidigt som helst!
//Johan
Onsdag den 25 januari påbörjade jag arbetet med modellen. Jag förstod då att den inte skulle kunna göras på ett identiskt vis kontra den stora kanoten. Dock tyckte jag det gick hyfsat. I onsdags, den 8 februari, var jag åter och arbetade med modellen. Det gick bra även denna gång. Är det något jag ska anmärka på är det fyrkantigheten hos slöjdlärarna på Prästängsskolan. Jag har tillgång till slöjdsalen (Linnéskolan) samt dess verktyg under tiden Staffan Gunnarsson har lektion med en liten grupp åttondeklassare men i onsdags hade jag möjlighet att komma och arbeta en halvtimma extra innan Staffans lektion började. En annan slöjdlärare fanns då i salen (med en liten grupp) men jag tilläts inte arbeta med mitt karvande av ”säkerhetsskäl”. Jag förstår att mitt arbete hade varit på hennes ansvar och jag är glad i att hon var rädd om mig men att en 18-åring ska karva lite i en träbit ÄR inte så riskfyllt. Det är liksom lite svårt att komma någon vart när man inte tillåts arbeta.
//Johan
Här är protokollet. Papperskopia kommer att ges till Eva då skolan börjar igen efter jullovet.
//Johan
Idag har jag, Marcus och Eva hållit projektmöte. Protokollet läggs snart upp på sidan.
//Johan
